2015 började med sorg

Jag är född den 15:e och jag gissar att det är därför jag valt nr 15 som lyckotal. 2015 ska alltså bli ett av mitt livs lyckligaste år. Jag hoppas att det blir så, trots att det hittills mest varit ett sorgligt år.

Det började med att mina barns handbollstränares mamma dog mycket plötsligt och oväntat. Hon blev bara 70 år. Andreas – våra tankar går till dig och din familj.

Ett par dagar senare var det dags för begravning. Det var vår underbare granne Roberto som förlorat många års kamp mot cancern. Han begravdes dagen före sin 77 årsdag. Det var en mycket vacker borgerlig begravning i ceremonilokalen vid Österhaninge kyrka. Han bästa väns fru höll ett mycket gripande tal, inte ett öga var torrt. Maiene – vi grannar finns här för dig.

Samma dag som Roberto begravdes dog Birger. Birger, som funnits i min närhet de senaste 25 åren. Birger var inte någon släkting till mig men han kändes som det. Han var min svågers mamma Mariannes man. Den man hon träffade efter att min svågers pappa gått bort i alltför unga år. Jag kommer alltid minnas Birger som en finurlig man med bus i blicken. Jag minns när vi hälsade på i Dalarna, på deras fina sommarställe, och auktionerna vi gick på. Birger älskade att buda på ”hemliga lådan”, för det kunde ju ligga något speciellt däri. Min familj träffade alltid Birger när det var något kul på gång, främst på släktens kalas. Denna sista gång vi ses kommer det inte att vara på något kalas, det kommer att vara på din begravning.
Birger var en god vän till mina föräldrar, vilka kommer att sakna hans sällskap. Jag tror att min pappa mest kommer att sakna stunden efter deras middagar, då de tog en whisky tillsammans. Jag är mest ledsen för Mariannes skull, som förlorat två män i sitt liv. Det borde ingen få behöva uppleva. Marianne – det känns skönt att veta att du har dina söner med familjer i denna svåra stund. Vi tänker på dig!

Björn 75_del 1-13_Birger_liten

Jag kom att minnas ytterligare en sorglig sak denna dödens dag. Det var lilla Olivias 1-årsdag. Den dag hon aldrig kom att få uppleva. Krabbes sjukdom tog hennes liv. Olivia blev bara 9 månader gammal.

Idag är det den 10:e januari. Det är Lillemors födelsedag. Lillemor som jag har mitt liv att tacka för. Lillemor som dog på min äldste sons 9-årsdag. Jag saknar dig!

 

Annonser

Om Fotografixa

Jag är en nyfiken fotograf som älskar att fånga ögonblick med min kamera. Jag är bosatt i Stockholm och älskar att resa så tveka inte att anlita mig, oavsett var du bor. Hoppas att vi ses!
Det här inlägget postades i Begravning, Blandat och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s